Alla inlägg under februari 2012

Av Kix - 29 februari 2012 22:21


Allt för många tankar snurrar. Tankar om hur förhållandet är och har varit. Vart kommer vi att vara om några dagar, veckor, månader? Blir det år? Tankar om hur jag mår, hur jag förhåller mig till mig själv, min man, vänner. Arbetskompisar? Tankar om vad livet har gett mig, tidigare, de senaste 6 åren, nu. Framtid? Ångesten över att ha köpt ett dyrt hus med rum som skulle rymma två barn. Ett perfekt hus och perfekt läge för barn, men med rum som står tomma. Pengar som går till huset när jag vill KÖPA mig barn. Ångesten över att hela tiden snåla men ändå aldrig känna att man har det bra. Att inte bli glad över NÅGONTING i livet. Inte en enda gång känna att man är glad över någonting. Att dra sig undan, inte orka försöka vara glad. Alltid känna oro. Alltid fundera, vrida och vända på tankarna.


Tankar som äter upp mig. Tankar som håller mig sömnlös om nätterna.Tankar som påverkar jobbet så kraftigt. Besvikelser. På mig själv och andra. Min mamma. Alla dessa tårar som kommer i tid och otid. På toaletten på jobbet...varför? På promenaderna med hunden. Går förbi nybyggda hus med barnsnöspadar, barnkälkar och andra barngrejer. När det känns som att hela livet står på vänt. I ett väntrum. I ett rum där energin slukas upp av de svarta väggarna.


Jag beundrar de ofrivilligt barnlöshets-bloggerskor som lyckas hålla en glad ton i bloggen, jag önskar att jag någon gång också kunde göra det. Förlåt för att jag dränker er med skit.


Kix

ANNONS
Av Kix - 24 februari 2012 23:26


Alla samtalen hos familjerådgivningen har ju gett mig en vink om att min man känner tveksamheter på vårt förhållande. Jag vill ju ha barn med honom och känner att jag måste rädda äktenskapet. Det lät på min man som att han också ville det. Därför har jag jobbat på det och blottat mig extra mycket. Gett extra mycket hintar om att jag vill ha sex. Att jag vill ha närhet, ömhet och pussar. Sagt till honom många gånger att jag tycker om honom . Men jag har inte fått någonting tillbaka.  NADA – INGENTING – NOTHING. Ingen spontan kram eller puss. Inga uppmuntrande ord. Inget sex. Så här var det för några månader sedan också. Strax innan jag ledsnade och gav upp.  Det var då familjerådgivningen kopplades in. Och jag trodde att myrstegen var värt att kämpa för.


Men nu är jag där igen. Orkar JAG kämpa? Orkar JAG hålla i det här förhållandet när jag inte får någonting tillbaka? Jao... kanske... OM det inte vore för att min man har blivit så hemlighetsfull de senaste månaderna. Något jag inte tidigare nämnt för er. Han bytte lösenord på Facebook. Han ser till att alltid logga ut från FB när han lämnar datorn. Han ordnade inloggningskrav på datorn. När jag har gått förbi när han suttit med sin dator har han snabbt stängt ned eller bytt sida. Men jag har hunnit se namnet på personen han snackar med på chaten. Alltid samma kvinna. Och jag skulle nog inte normalt ha problem med det... men inte nu, när vårt förhållande är så skört.


Så för en vecka sedan gjorde jag något jag inte borde ha gjort, kanske. Eller något som man inte bör göra men måste för att få veta sanningen. Jag tog hans dator i ett obevakat ögonblick, jag snabbläste chaten mellan den här kvinnan och min man. Jag hann uppfatta att de snackas på chaten väldigt ofta. Det var långa samtal, ofta och flirtiga. Jag skakade och kunde inte sova en blund den natten. Jag pratade med honom lite löst morgonen därpå; men jag tror inte jag blev så mycket klokare. Han ansåg sig ha rätt till sin privata sfär...


Jag fattar inte att det här händer mig, vi har varit tillsammans 14 år och de senaste 6 åren har varit som ett helvete, som orsakats av den ofrivilliga barnlösheten. Å nu det här. Jag vet inte hur jag skall orka KÄMPA. Jag vet verkligen inte det. Ikväll tog jag datorn igen i ett obevakat ögonblick. Jag behöver få veta EXAKT vad som står. Men nu har han rensat chat-historiken. Så nu ligger jag här i sängen och gråter.


Svartsjuk?  - JA SÅ IN I HELVETE!


Min man fyller år idag. Jag sa till honom att han fick önska sig vad han ville. Han ville inte ha något eftersom det kostar pengar, tyckte han. Då sa jag till honom att går att önska sig även det som inte kostar pengar. Men han nappade inte.


Så T, om du läser det här, PRATA MED MIG om du vill rädda vårt äktenskap, för jag vet inte om jag orkar jobba själv!


(För er andra så, ja, jag kommer att försöka ta upp det IGEN med honom. OCH ni behöver inte skriva några uppmuntrande kommentarer, jag behövde bara få detta ur mig)


Kix

ANNONS
Av Kix - 22 februari 2012 21:42


Där jag bor finns en lokalavdelning för en av de adoptionsförmedlingar som jag köar hos. Denna lokalavdelning anordnar bland annat träffar för blivande/väntande adoptivföräldrar. Jag har aldrig tidigare gått på en sådan träff eftersom jag dels har tänkt att jag inte riktigt passade in, men också för jag inte ännu ansåg mig som väntande.


Men igår var det dags för en sådan träff så jag ringde för att anmäla mig, men döm om min förvåning då det endast var jag som anmälde intresse. Dvs. det finns INGEN ANNAN i mitt område som är blivande adoptivföräldrar och som vill gå och träffa andra blivande adoptivföräldrar, iaf ingen annan som anmält sig.


Jag blev så klart besviken eftersom jag är så redo att ta emot andra människors berättelser, och jag är så redo att hitta någon annan i samma situation, som bor mig nära. Men det är väl bara vi som skall adoptera här i området???


Jag blev dock mycket gladare när jag fick en härlig pratstund med den kvinna som är kontaktperson för dessa träffar. Hon var så öppen och berättade lite om deras adoptionsprocess. Fantastiska människa som delar med sig per telefon till en som är fullständigt anonym. Jag blev glad av att prata med henne.


Men ni andra? Jag vill sååå gärna träffa någon annan som är i samma situation. Vi bjuder på middag! Promise!


Kix

Av Kix - 20 februari 2012 07:18


Ni som har beställt era journalkopior från er IVF-klinik - innehåller den medicinsk information såsom vilka mediciner ni använt och mängd? Innehåller den result på själva IVF-försöket/en?


Kix

Av Kix - 14 februari 2012 20:43


Jag kan inte sluta tänka på honom. Håkan Lindström. Han är en demon som har grävt sig in i mitt huvud.


Det senaste jag fastnat för är det här: "Han anser att det handlar om en stark patientgrupp och tror att det inverkat i att andra landsting inte skärt ner i verksamheten" som alltså är Håkans svar på Barnlängtans Norrlandsupprop publicerad i Sundsvalls Tidning.


Men Håkan, vi ofrivillgt barnlösa är inte starkare patienter än någon annan patientkategori. Vi befinner oss i en sådan livskris och längtan att vi inte ser det som acceptabelt att inte bli behandlad för vår sjukdom. En sjukdom som uppenbarligen prioriteras orimligt olika i vår svenska sjukvård.


Jag blir så ledsen när jag dessutom vet att en bloggvän har tappat livsglädjen, när inte vardagen fungerar och jobbet både är stressande och tung. En bloggvän som verkligen inte mår bra pga den ofrivilliga barnlösheten. Behöver jag nämna att hon bor i den här delen av Sverige som begränsar vården. Och det skär extra mycket i hjärtat då jag, för inte så länge sedan, också var så långt nere. Och jag vet att det är sååå skört. Jag ser ändå en ljusning iom adoptionen, men jag kan fortfarande tidvis känna mig oerhört ledsen och undra om barnlösheten någon gång har en vändning. Jag känner så mycket för dig och alla andra som befinner sig i den livskris som den ofrivlliga barnlösheten skapar. Håkan Lindström har nog aldrig varit ofrivilligt barnlös.


Kix




Av Kix - 10 februari 2012 22:32


Jag värvade 19 att skriva under Norrlandsuppropet. Jippe! Jag värvade alltså ca 4,7% av rösterna.


Och på tal om procent så kommenterade Håkan Lindström (allas vår gulle-gosse... NOT!) den senaste tidens upprop så här: "I 60 procent av fallen får paren ytterligare ett försök genom frysta embryon man kan använda. Och då ligger framgångsresultatet mellan 35 och 40 procent"


Stämmer det verkligen att så högt som 60% får ett FET-försök efter första färska behandlingen? Alltså det är ju faktiskt skillnad mellan att IVF-kliniken fryser ned embryos och den andel som faktiskt får tillbaka ett intakt, fryst embryo....


Och stämmer det då att framgångsresultatet på det första frysförsöket ligger på 35-40%? Jag är OERHÖRT tveksam att siffrorna stämmer. Är det någon som har koll på detta?


Kix

Av Kix - 7 februari 2012 21:41


Nejdå, det är inte ett hot, men det är en uppmaning om att stödja oss som bor i Norrland där våra fyra landsting har de sämsta villkoren för behandling mot sjukdomen ofrivillig barnlöshet. Till exempel så får vi bara ett IVF-försök och ett frysförsök av våra landsting. ETT?!!!!  Ja, ni må tro att jag varit avundsjuk på er som har mycket generösare regler. Det sker en överyn kring dessa regler i slutet av februari, och det befaras bli sämre förutsättningar.


Så, snälla, skriv under här: http://www.barnlangtan.com/norrlandsuppropet och hjälp Barnlängtan och oss patienter att förbättra villkoren.

 

Läs mer om reglerna och förslagen här: http://www.barnlangtan.com/fakta/157.


Och snälla, sprid det via Facebook, Twitter och på era bloggar!


När ni har skrivit under så lämna gärna en kommentar så skall jag räkna hur många jag har värvat! Lite Erin Bronckovich-igt!... :)


Kix

Av Kix - 5 februari 2012 21:33


Ni har ju rätt: Han har ju inte sörjt Gumman klart. Han är fortfarande kvar i sorgen som jag bearbetade redan för mer än 1 år sedan.


Vår familjerådgivare har fått honom att prata om det. Det är ett steg på vägen, men det tar tid. Hon ställde lite krav att han skulle ta fram foton och boken som vi skrev om Gumman för att få ut sorgen. Han som lagt alla motgångar på hög och gått vidare, nu slår det tillbaka på honom. Han behöver sörja!


Jag har lovat familjerådgivaren att inte prata adoption med honom under tiden. Det är både svårt och lätt! Lätt för att jag vill så gärna att han skall sörja så att vi kan gå vidare. Men också svårt för att jag har fått så mycket ny och intressant information från vår Förmedling nr 2 (vi köar hos två  adoptionsförmedlingar). Tex skulle vi kunna få skicka våra papper redan nu i feb till ett intressant land....


Nästa tid med familjerådgivaren är på fredag. Ivrig på adoptionen som jag är så hoppas jag på makens framsteg om än det är med myrsteg.


Kix

Presentation

Fråga mig

31 besvarade frågor

Mail

kix_barnlos[snabel-a]hotmail[punkt]com

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Länkar

Gästbok

Sök i bloggen

Arkiv

RSS

Följ bloggen

Följ Om ofrivillig barnlöshet och adoption med Blogkeen
Följ Om ofrivillig barnlöshet och adoption med Bloglovin'

Gillar

  

                

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se