Alla samtalen hos familjerådgivningen har ju gett mig en vink om att min man känner tveksamheter på vårt förhållande. Jag vill ju ha barn med honom och känner att jag måste rädda äktenskapet. Det lät på min man som att han också ville det. Därför har jag jobbat på det och blottat mig extra mycket. Gett extra mycket hintar om att jag vill ha sex. Att jag vill ha närhet, ömhet och pussar. Sagt till honom många gånger att jag tycker om honom . Men jag har inte fått någonting tillbaka.  NADA – INGENTING – NOTHING. Ingen spontan kram eller puss. Inga uppmuntrande ord. Inget sex. Så här var det för några månader sedan också. Strax innan jag ledsnade och gav upp.  Det var då familjerådgivningen kopplades in. Och jag trodde att myrstegen var värt att kämpa för.

Men nu är jag där igen. Orkar JAG kämpa? Orkar JAG hålla i det här förhållandet när jag inte får någonting tillbaka? Jao... kanske... OM det inte vore för att min man har blivit så hemlighetsfull de senaste månaderna. Något jag inte tidigare nämnt för er. Han bytte lösenord på Facebook. Han ser till att alltid logga ut från FB när han lämnar datorn. Han ordnade inloggningskrav på datorn. När jag har gått förbi när han suttit med sin dator har han snabbt stängt ned eller bytt sida. Men jag har hunnit se namnet på personen han snackar med på chaten. Alltid samma kvinna. Och jag skulle nog inte normalt ha problem med det... men inte nu, när vårt förhållande är så skört.

Så för en vecka sedan gjorde jag något jag inte borde ha gjort, kanske. Eller något som man inte bör göra men måste för att få veta sanningen. Jag tog hans dator i ett obevakat ögonblick, jag snabbläste chaten mellan den här kvinnan och min man. Jag hann uppfatta att de snackas på chaten väldigt ofta. Det var långa samtal, ofta och flirtiga. Jag skakade och kunde inte sova en blund den natten. Jag pratade med honom lite löst morgonen därpå; men jag tror inte jag blev så mycket klokare. Han ansåg sig ha rätt till sin privata sfär...

Jag fattar inte att det här händer mig, vi har varit tillsammans 14 år och de senaste 6 åren har varit som ett helvete, som orsakats av den ofrivilliga barnlösheten. Å nu det här. Jag vet inte hur jag skall orka KÄMPA. Jag vet verkligen inte det. Ikväll tog jag datorn igen i ett obevakat ögonblick. Jag behöver få veta EXAKT vad som står. Men nu har han rensat chat-historiken. Så nu ligger jag här i sängen och gråter.

Svartsjuk?  - JA SÅ IN I HELVETE!

Min man fyller år idag. Jag sa till honom att han fick önska sig vad han ville. Han ville inte ha något eftersom det kostar pengar, tyckte han. Då sa jag till honom att går att önska sig även det som inte kostar pengar. Men han nappade inte.

Så T, om du läser det här, PRATA MED MIG om du vill rädda vårt äktenskap, för jag vet inte om jag orkar jobba själv!

(För er andra så, ja, jag kommer att försöka ta upp det IGEN med honom. OCH ni behöver inte skriva några uppmuntrande kommentarer, jag behövde bara få detta ur mig)

Kix