Jag följer flera bloggar sedan en tid tillbaka (dessa finner ni i spalten till höger), men sedan http://www.ivfbloggar.blogspot.com/ startade så pluppar det upp fler bloggar jag vill flölja. Men tiden räcker ju inte till. Jag har ju knappt tid att själv blogga för att jag hellre läser andras bloggar. Och detta har jag ju egentligen heller inte tid till då jag också vill läsa mer om adoptionsprocessen. Jag har ju skrivit ut Socialstyrelsens "Adoption - handbok för socialtjänsten" (tack Pi för tipset). Den är på 248 sidor och innehåller verkligen en massa matnyttigt som ger mig svar på flera av mina funderingar samt ger indikation på vad som kommer att tas upp på utredningen. Och vill man utmana sina studier så finns denna handbok även på engelska att hämta på Socialstyrelsens hemsida. Det som är konstigt är att denna innehåller bara 190 sidor, så om det är står identisk information så är engelskan bättre på att förklara samma saker med färre ord :).

Ikväll har jag fått min mens... jippe.. eller? Jodå, det är klart att det är bra att den kommer nu när jag har väntat såååå länge att få komma igång med IVF-försök nr 4. Men jag går ändå i orostankar. Jag tror det kallas självbevarelsedrift. Jag har redan indikationer på att det inte kommer att gå som planerat, IVF-kliniken har inte hört av sig angående ett mail jag skickade på fredag morgon för att verifiera vårt IVF-försök nr 4. Anledningen till att de inte hört av sig på två arbetsdagar kan vara:

• Mailen funkar ej
• Mailets innehåll var inte tillräckligt viktigt
• Mailet har råkat raderas
• Mailet har hamnat mellan två "stolar"
• Mailet har hamnat i ett spam-filter
• Jag som kund är inte tillräckligt viktig
• Jag formulerade mig otydligt
• Jag är bortglömd
• Jag skrev ett för långt mail

Imorgonbitti ringer jag.

Kix

Jag är lite nervös inför vår utredning, jag känner att jag inte har tillräcklig kontroll. Jag vill ju veta vilka frågor som de ställer så jag vet vad jag skall svara... hihi.. Men det blir säkert alldeles, alldeles underbart. Speciellt när det är över (om vi blir godkända förståss). Skall ändock försöka förbereda mig....

Således skall jag försöka läsa på denna litteratur inom kort period (vissa inom två veckor):

Adoption - ett sätt att bli förälder av Annika Creutzer och Theresia Köhlin

--> ett indirekt tips från andra bloggare

Adoption - handbok för Socialtjänsten

--> ett indirekt tips från Pi

Vem är det som bestämmer i ditt liv? av Åsa Nilsonne

--> ett tips från min bloggläsare L

Objektorienterad programmering

--> ett tips från chefen :)

Skulle vara kul att bara läsa något lätt också som Karin Alvtegen till exempel. Men inte inom två veckor...

Kix

Jag som har gått och väntat och längtat på att höra något från kommunen om när vår utredning skall starta. Men idag så har vi fått kallelsen till de första fyra träffarna (jag gissar på att det blir fler än så). Oj, men då blev jag ändå så överraskad och spänd för att första träffen är ju redan om två veckor. Jaja, jag förstår mig inte på mig själv alla gånger.

Så nu går jag omkring och funderar på om man måste förbereda sig på något sätt. Måste min man och jag kanske prata igenom hur vi vill ha det så att våra funderingar inte spretar alltför mycket. Jag söker på nätet efter någon som skrivit om hur en utredning går till så att man kan förbereda sig, men jag hittar inget. Jag vet att den kommer att referera till den litteratur vi hade när vi gick utbildningen... men jag är ändå lite fundersam på alla frågor. Skall försöka låna och läsa boken "Adoptera - Ett sätt att bli förälder" som några av mina bloggare har läst. Den kanske täcker in mina funderingar och frågetecken.

Kix

Försöker hitta nya angrepp i mitt CV som man har lärt sig som ofrivilligt barnlös... eller?

• Är numer Symtomspecialist på området mens och flytningar.
• Längtan är mitt mellannamn.
• Är ingen matematiker, men är numera en hejjare på att räkna. Först lärde jag mig dagar... sedan utvecklades jag till att även kunna räkna timmar.
• Det finns ingenting som inte kan vara för lång väntan till.
• En lögn är inte en dödssynd, det är en nödvändighet.
• Ordet Landstinget innebär att man intar en misstänksam inställning.
• "Att slå dövörat till" är ett nytt ordspråk jag gillar när andra pratar om barn.
• Väntan på ett barn varar alltid i mer än 9 månader.
• Har ett öga för att se andras gravidmagar TIDIGT.
• Jag känner till ALLA sätt att bli gravid på, tyvärr inte applicerbart på alla.
• Gillar ekonomiska utmaningar.

Kix

När jag läser andras ivf-bloggar där de refererar till jobbet, till läkare och sjukhus blir jag omåttligt nyfiken på att veta vad de jobbar med, vilken klinik de går på eller vart i landet de bor. Det är som om jag funderar på om någon av de bloggar jag följer som faktiskt finns närmre (geografiskt) än jag tror. Å egentligen tror jag att det borde finnas någon annan i min närhet som är i samma situation som också bloggar, men vilken blogg är det?

Men sedan börjar det krypa i min kropp med en isande känsla av oro där jag tänker på om det är någon i min närhet som faktiskt skulle kunna avslöja mig. Oavsett om någon är i samma situation eller ej. Jag skriver ju min blogg anonymt. Detta medför att jag inte publicerar några bilder, jag skriver inte ut några namn och jag försöker undvika speciella detaljer. Så jag funderar på hur jag skulle hantera om det faktiskt var någon som jag känner som hittat min blogg och ger sig tillkänna. (Ni som följt mig en tid kanske kommer ihåg att jag faktiskt har en person som jag känner som läser min blogg, och det har bara varit positivt för min del).

Hur är det med er andra som skriver anonymt, är ni någonsin oroliga att bli "avslöjade"?

Kix

Bloggaren Jannica har tagit ett initiativ att samla alla ivf-bloggar som finns där ute på ett och samma ställe. Så kika in på IVF-bloggar och skriv in dig på listan du med.

Kix

Har inte haft ork att uppdatera bloggen på flera dagar. Dels så fick vi i veckan våra nya köksluckor så dagarna innan hade vi fullt upp med att plocka ut allt ur skåparna. Och när luckorna hade satts på plats så skulle allt (nästan) tillbaka till skåparna. Vi har ju dessutom bytt ut den del skåp till lådor så vi fick tänka till när vi skulle placera tillbaka allt. När vi flyttade in i huset var det en kompis som flyttade in allt i skåparna och det har vi levt med i två år. Så denna gång så ville vi tänka till själva och inte föja mönstret vi har följt under denna tid.

Men så kom torsdagsmorgonen och jag blev förkyld över en natt. Har varit riktigt sängliggandes nu i fyra dagar och jag blir sannorlikt hemma från jobbet imorgon också. Fem dagars förkylning, det har jag inte varit i hela mitt liv tror jag. Den har alltså satt sig ordentligt. Men jag tänker så här (för att vara lite positiv för en gångs skull), det är super att det händer nu och inte när vi är mitt inne i nästa IVF (nu när den ändå har blivit uppskjuten).

Jag fick lov att slå upp skillnaden mellan förkylning och influensa och har konstaterat att det är förkyld jag är. Influensa håller i minst två veckor....

Kix

Jag har inte behövt jaga läkaren på kvinnokliniken eller läkaren på IVF-kliniken så länge. Försökte med flera samtal på förmiddagen men utan napp, men så ringde läkaren från Kvinnokliniken efter lunch. Ny planerad operation om sju veckor. Operation skall ske direkt före IVF-försök nr 4, och vi hamnar i v10 eller v11 då. Läkaren frågade om vi hade något planerat på sportlovet..... Jag svarde: "Vi har ju inga barn så vi jobbar under sportlovet...". Tyckte det var lite roligt att svara så.

Jag funderar ofta på hur det kommer sig att jag känner mig som två personer ibland. Jag gråter så mycket inombords och funderar, är bitter, ledsen och håglös. Inombords känner jag mig helt misslyckad och styckad. På jobbet och utåt mot kamrater så är jag glad, pratar på som vanligt, ser obekymrad ut. Det sista fick jag bekräftat av min chef på mitt utvecklingssamtal för ett tag sedan. Ni som följt med mig vet att jag har berättat för min chef om vad vi går igenom. Han sa att det inte syns hur mycket jag lider. Men han sa också något som jag inte själv känner, det är att jag klarar jobbet alldeles utmärkt trots det jobbiga vi går igenom privat. Det är skönt att höra så att jag inte helt går ner mig även på jobbet.

Dessa mål hade jag satt upp inför helgen:

* måla kantlisterna på köksskåpluckor eftersom våra nya köksluckor kommer till veckan.    ----- > Gjort

* Det blir middag med härliga, goda vänner    ----- > Gjort

* Det blir antagligen mer snöskottning.  -----> Jajamen, garagetaket skottat

* Det blir spaning på en ny köksblandare.   ---> Inköpt

* Det blir målning av fönster inne i arbetsrummet.   ----> 1 varv klart

* Det blir slipning av spackel i samma rum.   ----> Klart

* Det blir städning av huset.    ---- > Dammsugning och toaletterna får duga

Så jag säger väl godkänt faktiskt. Tänk att jag faktiskt kan känna mig glad över helgen.

Kix