alltinggar

15 januari 2012 15:55

Ja, det var bra gjort av dig! Vilken dåligt eftertänksam kille!

Kram

A

15 januari 2012 16:48

Sweet?! Hur kan man ens uttrycka sig så? Sweet. Ja, tur du fick tyst på honom.

Almas mamma

15 januari 2012 17:39

mupp. han alltså.
skönt att du svarade som du gjorde. heja du!

blir det tjatigt om jag skickar en kram idag igen? tänker på dig!

Kix

15 januari 2012 21:58

Jag blir jätteglad för varma kramar, känner dem ända hit! Och eftersom jag gillar kramar så mycket så skickar jag en tillbaka. Kära Almas mamma, jag tänker mycket på dig också... och på er andra (ni vet vilka ni är)!

Nelle

15 januari 2012 21:47

Smart kille det där... Vad är det med folk som pratar om barn som om de vore något som helst ska undvikas? För visst är det underligt att så många får barn om de hellre vill ha sovmorgnar, dricka vin, shoppa och spela dataspel hela nätterna... ;-)

Fast egentligen ville han väl bara kallprata och klantade till det för sig.

Kix

15 januari 2012 22:01

På något sätt så tycker jag det blev så tragikomiskt, han vet ju faktiskt ingenting om mig, så det är väl inte så konstigt om han tänkte att vi har barn. Men sedan är det ju lite olyckligt att han nog inte riktigt tänkte på vad han sa när han sa "Sweet"....

Jenny

16 januari 2012 08:58

Förlåt men jag kan inte hålla mig för skratt! Vilken kille! Snacka om att han blev ställd, "sweet????" Han kan inte ha några, hoppas jag! Folk är så fruktansvärt upp i sig själva. De tänker ingenting. Men å andra sidan, hur ska de veta? Han lär inte säga något igen iaf, det är väl den enda trösten ;) KRAM!

Kix

16 januari 2012 15:15

Han har två av dem, kids alltså! :) Men jag tycker det är lite komiskt också, inte just då, men i efterhand. Speciellt när jag tänker på att han kan ju faktiskt inte veta, OCH det blev liksom ett tokigt tramp i klaveret...

Cecilia summerar

16 januari 2012 09:30

Gaaah! :-(
Ingen som helst inkänning, inget som helst lyssnande. Bara köra på i sin jargong som om syftet inte är kommunikation utan bara att fylla luften med ord.
Jag är stolt över dig! Att du orkade markera. Bra!

ettvanligtliv

16 januari 2012 10:10

Usch vilken jobbig situation. Hoppas han fick sig en tankeställare efteråt!

ak

16 januari 2012 10:39

Kanske inte så eftertänksamt av killen, men jag tycker ändå synd om honom - han har antagligen begränsat med erfarenheter av både barn och barnlöshet, man kanske inte måste döma honom för det? Får han en chans att förstå genom att man förklarar kort så kanske han lär sig något och slipper göra bort sig igen samt slipper riskera att såra andra? En tanke bara.

Kix

16 januari 2012 15:21

Nejdå, jag dömer honom inte. Jag tycker det blev lite tragiskomiskt bara. Tråkigt att han inte riktigt lyssnade på vad jag sa, men jag tror att han blev lite ställd och försökte "rädda" eller nåt! Vi känner ju inte varandra så bra, och jag är inte så säker på att jag är tillräckligt mogen att göra det heller... :)

TeachMom

16 januari 2012 23:08

Intressant att se hur långt in i munnen man kan få in foten egentligen. Kan tänka mig att han försökte backa mentalt, men bara fortsatte måla in sig i hörn. Bra att du svarade honom!

Mary

20 januari 2012 07:47

Bara som ett test: Hur tycker du att konversationen egentligen borde avlöpt?
Sedan jag insåg att jag är ofrivilligt barnlös och blir ledsen av massa saker som folk kläcker ur sig - och som jag säkert också tidigare tanklöst sagt - inser jag att det är ett minfält där ute. Varje dag riskerar du ju att göra någon ledsen pga att du "konverserar" och är "social", och då menar jag inte bara barnlösa utan alla andra sårbara situationer som man inte vet om.
Genom att prata igenom det som hände i huvudet och se om jag (du) kunde sagt något som fick honom att ändra spår eller mig (dig) att inse att han bara ordbajsade för att vara social, tycker jag att jag ibland tom kan inse att jag är för känslig. Självklart urartar konversationen i mitt huvud till ett ännu värre bråk ibland som dock slutar med seger för hjältinnan och krypande förlåt från förövaren. ;-)

Tack för att du låter random people (mig bl a) läsa din blogg och om din kamp! Jag höll på att förlora förståndet innan jag upptäckte bloggvärlden med andra i samma sits.

Varma hälsningar, M

Jenny

20 januari 2012 09:10

Skickar en helghälsning till dig! Ha det gott! KRAM Jenny

Kix

22 januari 2012 11:18

Å tack, detsamma!