A

18 november 2011 21:45

Åh Kix! Massa kram<3 Hoppas att det löser sig. Att han vill fortsätta. Och framför allt, att ni får bli föräldrar snart!

Charlotte

18 november 2011 23:54

Åh, jag hoppar verkligen att det ordnar sig, att han svarar på ditt brev och att ni kan börja prata med varandra och lösa knutarna. Jag hoppas att ni kan leva lyckliga tillsammans och att ni snart blir föräldrar!!

KRAM

Cecilia summerar

19 november 2011 07:01

Ett bra försök tycker jag. Och hoppas han tar bollen. Det ÄR svårt att kommunicera. Också när man är på samma våglängd och allt flyter på bra är det svårt. Inte underligt att det är svårt just nu. På det här sättet visar du att du vill.
Skickar varma kramar och hoppas på verkligt möte er emellan

Anna

19 november 2011 12:04

Håller med Cecilia, bra försök. Ingen kan säga att du inte gjort allt du kan för att få honom att öppna sig i alla fall! Hoppas nu att han går dig till mötes och ger dig några svar.

Kom på en sak nu, vad händer om ni åker iväg en helg och bara myser tillsammans t ex åker på spa? Om man först sitter i bilen tillsammans några timmar har man inte så mycket annat att göra än att prata med varandra och inte kan man smita heller. På t ex Storhogna (som jag älskar) kan man vara med på olika träningspass tillsammans, avslappning osv, njuta av behandlingar eller bara sitta i bubbelpoolen eller bastun och mysa tillsammans. Kanske kommer man närmare varandra igen och det blir lättare att prata? God middag med vin och att sen avsluta kvällen framför en sprakande brasa kan väll aldrig vara fel för att få fart på kommunikationen? Kanske inte alls passar er, bara ett infall jag fick just nu.

Massor av kramar!

Kix

19 november 2011 20:31

Bra ide Anna, det hade passat mig ypperligt... men inte min man som är:
* väldigt försiktig med pengar
* inte romantiskt lagd
* har myror i benen
* har stort socialt behov (med andra)

Men jag skall gå in och titta till vad de har att erbjuda. Det kanske skulle gå med hot och utpressning! :)

Loba

19 november 2011 14:57

Välformulerat och bra.
Jag hoppas att du får väl genomtänkta svar och att ni kan lösa det här på ett konstruktivt sätt. Kommunikation är svårt i svåra situationer.

Hej och Hopp

20 november 2011 21:33

Vet du - nu kommer jag med ett sådant där inte alls efterfrågat råd - som man inte ska - jag vet men ändå...¨
Jag funderar på om du inte också skulle ställa frågor till honom om hur han vill att du ska visa uppskattning i förhållandet, om han tycker att du gör det idag och om han har några tankar på hur du kan arbeta vidare på det.

Jag tror att man kan känna sig anklagad annars om man får dessa frågor där i alla fall jag läser in en underton att du inte tycker att han gör det idag.
Kanske är jag ute och cyklar - kanske har ni redan pratat så mycket om just detta att det inte är aktuellt eller något annat jag inte vet.
Men - jag tänker att om du ska få honom att öppna upp så är det viktigt att han känner att du är beredd att lyssna på honom.

Som sagt - oombett råd - bara att radera om du vill!
många kramar

Kix

20 november 2011 21:54

Hej*2 och Hopp, och tack!

Jodå, jag funderade lite på den frågan och tänkte precis som så, ja, han kommer att känna att känna sig anklagad. MEN, han har i många omgångar fått höra att han inte visar sin uppskattning. Otaliga gånger har jag sagt till honom att jag behöver mer kramar och pussar. När jag dessutom också under hela den här processen behövt säga till honom att jag behöver hans stöd så har ändå låtit det bero.

Och du har helt rätt. Jag borde också ställt frågan om hur han vill att jag skall visa uppskattning i förhållandet. Skall ta med det rådet!

Litenlangtan

20 november 2011 23:47

Jag tycker att brev är bra - det ger tid att fundera - både på frågor och på svar. Jag håller med hej och hopp ändå om att du tar med ditt ansvar i relationen och ställer frågor kring hur du kan utvecklas och jobba er in mot relationens mitt igen...
Hoppas det tas emot på rätt sätt! Jag håller på er! kram

ettvanligtliv

21 november 2011 10:08

Vilken bra idé. Funkar det inte att tala direkt till varandra så är ju detta ett bra sätt. Hoppas han tar till sig frågorna och verkligen tänker igenom sina svar och vad han känner.

Kramar!!

Min längtan

21 november 2011 10:59

Jag tycker att det var jättebra att du skrev det där brevet och jag kan bara hoppas att du fick svar. Jag förstår precis hur du menar, och på ditt svar till Hej och Hopp, så förstår jag hur ni har det.

Jag vill tipsa om en bok som hjälpte mig att förstå min Kärlek något bättre, även om jag fortfarande sliter mitt hår ibland med orden "hur j*vla svårt kan det vara och ge lite mer"
Kärlekens fem språk - heter boken.
Väl värd att läsa...

KRAM!

Kix

21 november 2011 20:11

Jag skriver upp den boken. Det är tyvärr slutsåld på bokia.se och bokus.com. På adlibris så säljer dom inte den... Men skam den som ger sig! Tack!

Nelle

21 november 2011 13:39

Jag hoppas att det ordnar sig för er på ett eller annat sätt.
Kram

Kvarnlyckan

21 november 2011 15:00

Jag tycker att det är vackert, modig och sorgligt. Att man finns där tillsammans är ju något man så gärna vill tro men när det inte är så, när det inte känns så, känns det otroligt ensamt. Jag hoppas för dig...

Morgonpigga Evelina

23 november 2011 09:11

Vilket bra initiativ! Jag hoppas att han kan uppskatta det och svara dig så gott han förmår.

Kix

23 november 2011 18:50

Hoppas jag med...