Orkar ni höra om en till??

Idag, min snälla kollega varnar mig innan fikat, men jag håller ögonen och öronen öppna och det verkar safe att gå och fika. Men det gick bara 10 minuter innan bäbisen kom... ja, å så den överstolta mamman som sätter sig ned runt fikabordet för att amma!!!!

Jag hann inte äta min macka utan flydde. Ja, åter igen. Flyr. Jag.

Men vad är det då med dessa människor. Kommer jag bli likadan? Kommer jag gå runt HELA kontoret så att alla skall få chans att gulla med ungen. Vi är ju ändå 50+ personer på kontoret (men fler än 100 anställda). Är det någon form av bekräftelsebehov hos dessa människor? För ungen, på 3 månader, bryr väl sig knappast. Och kommer väl omöjligt komma ihåg att Siv gullade med  foten, eller Eva tryckte på näsan! Och om man inte känner varandra sååå mycket redan innan (ja, eftersom det är ganska många anställda), finns det då ett behov att ändå visa ungen för de som man knappt känner i företaget????

Jobbar ni andra med kollegor som bär sig åt på samma sätt?

Kix