Alltför många gånger så tycker jag så synd om mig själv, jag gräver ner mig själv, jag ältar och jag gråter. Det blir som en ond spiral och jag har oerhört svårt att ta mig ur. Ibland tar jag mig ur på egen hand, men ibland så kan man behöva hjälp på traven.

Jag har tidigare berättat om en vän som läser min blogg och som känner mig personligen. Det finns ingen som stödjer mig/oss som hon. Hon finns där och lyssnar, hon skickar SMS och frågar hur det går, hon mailar och ger värdefulla tips. Ibland kanske jag inte tackar henne tillräckligt. Jag är ibland bara så fokuserad på mina funderingar och egna problem. Vår underbara vän har nu tagit initiativ och bokat en föreläsning till oss, coachen Kjell Edhager. Han skall tydligen vara något utöver det vanliga och här är exempel på vad han pratar om: "Hur kommer jag loss, hur går jag från vanan att älta till handlingskraft?", "Hur bygger man självförtroende och självkänsla?". Det känns som om båda dessa är klockrena träffar. Tack L för att du finnns, du får kramen när vi träffas!

Kix