Jag ringde Kvinnokliniken på vårt sjukhus idag, bad om att få tala med läkaren som opererade mig. Hon som jag talade med skulle be läkaren ringa under dagen eftersom hon inte hade hört av sig igår som hon hade lovat.

Jag garderade mig och ringde IVF-kliniken också, eftersom läkaren som utförde operationen skulle ringa IVF-kliniken för att diskutera läget. Enligt sköterskan jag pratade med så stod det inget i journalerna om att läkaren från Kvinnokliniken hade ringt. Hon lovade att be IVF-doktorn ringa mig.

Ingen av dem har ringt åter.

Kix

 

Tonci

16 januari 2010 09:02

Vad arg jag blir bara av att läsa detta!!! Varför måste man nästan alltid jaga dem, hålla på att ringa dem, tjata hela tiden för att få den minsta saken gjord??? Vårdsystemet är något som kan göra mig rasande. I ditt fall tycker jag att det är mycket förfärligt! De gör fel (vad fan glömma ge medicinen innan operationen ???) och sedan försöker de inte ens fixa problemet och göra åtminstone det som de har lovat?
Låt inte dig!!
Kram

http://vivillocksahabarn.blogspot.com

 

Miss S

16 januari 2010 12:30

Gud, vad tröttsamt! Förstår verkligen din frustration och besvikelse på vården.
Go get them, tiger!
Kram

http://www.baby-langtan.bloggplatsen.se

 

Pi

16 januari 2010 13:19

Nej, tänk att det alltid ska vara så här, att man måste ringa, ligga på och påminna hela tiden.OCH hålla koll på att de faktiskt gör rätt. Tänk om nån skulle behöva hålla koll på mig på det sättet på jobbet, då skulle man inte bli långvarig.

 

Fru H

16 januari 2010 18:11

Åhhh, vad jag känner igen det där jagandet. Och väntandet i telefonen för att det ALLTID är kö och nån annan före. Me hate. Men det är bara att kämpa på. Svära. Och ringa igen. Svära. Och ringa igen. Till slut kommer man fram och får svar. Och frid för en stund. Kämpa på!
Kram fru H

http://gravidkampen.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag är ganska säker på att det här blir mitt sista inlägg i den här bloggen. Den skapar sådan ångest och jag orkar inte veta av den. Mitt sista inlägg blir således bara att uppdatera om det sista.   Han var otrogen. Jag kom på honom förra sön...

  Pratat med vår adoptionsutredare för att avsluta/dra tillbaka det medgivande vi har som par. Nämnde för henne att jag har tankar på ensamståendeadoption, men fick ett kallt svar om att det kan ta tid, och att det här måste läka först och det stäl...

  Jag skall försöka uppbåda lite energi och skriva även till er som inte har fått något lösen.   Det är över nu. Han vill skiljas. Efter 14 års förhållande har den 6 åriga ofrivilliga barnlösheten satt sina spår. Vi säljer huset. Flyttar till v...

  Det här med lösenordsskyddade inlägg var väl inte fullt så genomtänkt... ni dränker mig med mail. :)   Jag besvarar dem eftersom! Gulliga ni! Ni skriver så fint!   Kix     ...

  Det är avgjort. Det blir delvis lösenordsskyddade inlägg på den här bloggen. Jag känner ju två privat som läser, dessutom har jag ju varit på flera bloggträffar. Så jag är ju inte anonym längre...   Vill ni läsa de lösenordsskyddade inlägge...