Det är ju bara såååå skönt att prata av sig med personer som har gått igenom samma sak. IRL!

Min man har en arbetskamrat som har adopterat. För ett tag sedan sa denna arbetskamrat till min man, spontant "-Ni är väl inte i samma situation som vi var" (ang. barn)...  Hans ödmjukhet och min mans förtroende till honom har gjort att vi har träffat detta par (med deras adopterade son) två gånger nu. Första gången för att höra oss för om adoption. Idag träffades vi andra gången (ja, förrutom att min man träffar honom på jobbet varje dag...)

De har gått igenom en jättelång och tuff process;, insemination, IVF och adoption. De har stött på många hinder i vägen och stått pall, de har varit i berg-och dalbanan och stått pall, de har upplevt håglöshet och hjälplöshet men stått pall. De har nu en pojke från Ungern som berikar deras liv.

Det är bara sååå otroligt skönt att bara så säga som det är, att för höra deras upplevelser och dessutom veta att de förstår. De lyssnar, de ställer frågor, de ger oss mod, de ger oss styrka, de är öppen med allt. Det är till och med så öppet i denna pratstund att ord som livmoder, livmodertapp, livmoderhals, mens, spermier, ägglossning, embryo och sex är ingenting pinsamt eller konstigt.

SÅÅÅÅÅÅ SKÖNT!!!

Kix

Pi och Fru H - hoppas ni läser det här - jag kan inte skriva kommentarer på er blogg. Jag måste ha ett typ av konto som jag inte har, vill antingen kunna välja Webadress eller Anonymt... går det kanske att lägga till?

 

Tonci

10 januari 2010 23:33

Vad skönt det kan vara för er att hitta ett sånt par som ni förstår varandra med så väl och kan prata om allt runt barnlöshet och adoption.
Har de adopterat från Ungern? Jag trodde att det var mycket svårt att adoptera därifrån. Jag vet att det är ett fåtal barn som kan adopteras eftersom lagarna är så att även om barnet lever i ett barnhem kan inte adopteras om föräldrarna har den minsta kontakten med (även om det är bara ett vykort/år). Hur gammal är pojken?

http://vivillocksahabarn.blogspot.com

 

Fru barnlös

11 januari 2010 06:46

Att ha någon att prata med är guld värt.

http://langrean9manader.blogspot.com

 

Plusresan

11 januari 2010 10:53

Vad skönt att ni har någon så nära! Och att de bjuder på sig själva sådär, även efter att ha gått igenom ett helvete så orkar de fortfarande prata om det.

Fick ni mer kött på benen nu då? Hur känns det inför framtiden?
KRAM

http://plusresan.blogspot.com

 

Pi

11 januari 2010 21:02

Vad härligt att ha några att prata med! Vet precis hur det känns. Vi är fyra par från vår föräldrautbildning som har fortsatt att träffas. Det är ett härligt gäng och vi kan prata om vad som helst som rör IVF och adoption. Nu är vi alla mest fokuserade på adoption och ett par kommer alldeles snart att ha skickat in handlingar till ett land. Jättespännande!

Jag är helt ny på det här med att blogga och vet tyvärr inte alls hur man gör så att du ska kunna kommentera. Ska kika på det och se om jag fattar hur man ska göra.

Ha det gott!

 

MDB

12 januari 2010 21:10

Åh, vad skönt det låter att ha ett par som har gått igenom detta att prata med. Bara att ha någon att diskutera med är ju jättmycket värt, och dessutom några som sitter inne på massa info. Kram.

http://www.minadrommarsbarn.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag är ganska säker på att det här blir mitt sista inlägg i den här bloggen. Den skapar sådan ångest och jag orkar inte veta av den. Mitt sista inlägg blir således bara att uppdatera om det sista.   Han var otrogen. Jag kom på honom förra sön...

  Pratat med vår adoptionsutredare för att avsluta/dra tillbaka det medgivande vi har som par. Nämnde för henne att jag har tankar på ensamståendeadoption, men fick ett kallt svar om att det kan ta tid, och att det här måste läka först och det stäl...

  Jag skall försöka uppbåda lite energi och skriva även till er som inte har fått något lösen.   Det är över nu. Han vill skiljas. Efter 14 års förhållande har den 6 åriga ofrivilliga barnlösheten satt sina spår. Vi säljer huset. Flyttar till v...

  Det här med lösenordsskyddade inlägg var väl inte fullt så genomtänkt... ni dränker mig med mail. :)   Jag besvarar dem eftersom! Gulliga ni! Ni skriver så fint!   Kix     ...

  Det är avgjort. Det blir delvis lösenordsskyddade inlägg på den här bloggen. Jag känner ju två privat som läser, dessutom har jag ju varit på flera bloggträffar. Så jag är ju inte anonym längre...   Vill ni läsa de lösenordsskyddade inlägge...