Har fått en inbjudan till klassåterträff från 9:an. På baksidan presenteras alla som gick i min klass, vilken ort de bor samt telefonnummer. Men två av namnen är helt obekant för mig. Visserligen kan dessa ha bytt efternamn, men förnamnen gav mig heller ingen ledtråd. För de kan väl inte ha bytt förnamn också? Någon som heter Anna idag kanske hette Anders då...

Jag funderar på om jag skall gå på den där klassåterträffen. Det skulle vara kul att träffa flera av mina fd klasskamrater, det ororar mig dock att säkerligen har alla sin lilla familj med barn och det är ju absolut inget konstigt med det. MEN det som som bekymrar mig är andras eventuella frågor kring om vi har barn. Jag har ingen aning om vad jag skall svara. Alla i vår närhet har ju helt slutat fråga, så det är ju ganska lungt på den fronten numer. Jag har funderat på om man helt enkelt skall säga som det är, alltså "Vi är ofrivilligt barnlös". Det skulle i så fall vara helt nytt för mig och det skulle vara kul att få känna på hur människor faktiskt reagerar på den informationen. Den är ju verkligen personlig och med tanke på att jag inte varit särskillt personlig men mina gamla klasskamrater på 20 år så kanske det är lite väl informativt. Eller?

Går jag på klassåterträffen tror jag nog att jag "safe:ar" och kör med det gamla vanliga "Vi får se...".

Kix 

 

Pi

6 januari 2010 22:25

Jag har varit med om detsamma häromåret. En kille hade precis fått barn och han sa att de hade försökt jättelänge innan dottern kom. Vet inte om det var med IVF eller om det bara gick av sig själv tillslut.

Hamnade bredvid en tjej som satt och var ledsen för hur hennes liv hade utvecklat sig och som inte hade fått några barn än. Idag har hon en son!

Mittemot mig satt en annan gammal klasskamrat som berättade direkt att de hade fått göra IVF för att få sin dotter. Hon satt där i nästan en timme och förklarade ingående hur allt gick till och jag satt där och sa "jaså, jaha, verkligen" fast jag egentligen bara ville säga henne rakt upp i ansiktet att "JAG HAR GJORT TRE STYCKEN SÅ JAG VEEEET!". Men, det gjorde jag inte. Vi har inte berättat för våra vänner än så jag kände inte att jag ville berätta för några som jag inte umgåtts med på jättelänge.

Om du bara känner dig redo för att komma ut med det hela så tycker jag att du kan göra det. Förhoppningsvis så slipper du ju följdfrågor efter det. Det är väl bara en fråga om att känna sig redo antar jag.

Själv vet jag inte om jag någonsin kommer att berätta för mina vänner innan vi adopterat. Har ett par vänpar som vet om det, och så närmsta familjen, samt våra chefer men annars ingen. Börjar nu fundera på att bli en sån person som rätt som det är bara säger till sina arbetskamrater "att nu ska jag vara föräldraledig om två veckor" när vi fått vårt barnbesked. Skulle vara roligt att liksom ha övertaget, att ha något skoj att berätta istället för att få beklagande miner och frågor i ytterligare något år om "hur det går".

Hur som helst, huvudsaken är att du tycker det känns rätt och bekvämt! Lycka till och hoppas att klassåterträffen blir riktigt skoj!

 

Plusresan

7 januari 2010 08:50

"Vi får se" är ganska skönt att ha i bakfickan :)

Själv gick jag aldrig på vår gamla klassåterträff för det var knappt nån från klassen som ville. Tror det i slutändan bara var en person som kom...

Hoppas ni får en trevlig kväll i alla fall!

Kramar!

http://plusresan.blogspot.com

 

Lasse

29 mars 2010 02:35

Hej! Har du möjlighet att maila mig inbjudan? Jag är intresserad utav att se vad de skriver. Funderar på att ordna klassträffar själv nämligen. Kanske du kan scanna inbjudan om du har den kvar?

Min mail är: randkowy (@) yahoo . se

Tack på förhand.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag är ganska säker på att det här blir mitt sista inlägg i den här bloggen. Den skapar sådan ångest och jag orkar inte veta av den. Mitt sista inlägg blir således bara att uppdatera om det sista.   Han var otrogen. Jag kom på honom förra sön...

  Pratat med vår adoptionsutredare för att avsluta/dra tillbaka det medgivande vi har som par. Nämnde för henne att jag har tankar på ensamståendeadoption, men fick ett kallt svar om att det kan ta tid, och att det här måste läka först och det stäl...

  Jag skall försöka uppbåda lite energi och skriva även till er som inte har fått något lösen.   Det är över nu. Han vill skiljas. Efter 14 års förhållande har den 6 åriga ofrivilliga barnlösheten satt sina spår. Vi säljer huset. Flyttar till v...

  Det här med lösenordsskyddade inlägg var väl inte fullt så genomtänkt... ni dränker mig med mail. :)   Jag besvarar dem eftersom! Gulliga ni! Ni skriver så fint!   Kix     ...

  Det är avgjort. Det blir delvis lösenordsskyddade inlägg på den här bloggen. Jag känner ju två privat som läser, dessutom har jag ju varit på flera bloggträffar. Så jag är ju inte anonym längre...   Vill ni läsa de lösenordsskyddade inlägge...