Direktlänk till inlägg 20 maj 2011

Rakt i fejset...

Av Kix - 20 maj 2011 21:14


... slog det mig idag:


Jag kommer nog aldrig hinna bli annat än 1-barnsmamma  (om ens det)... Jag har faktiskt inte reflekterat så starkt över detta tidigare, tankarna och energin har endast fokuserat på att första en gång till... och en gång till... och komma igen.. och kanske nu...


Hur kunde det bli så här? Varför just vi? Hur kunde vi vara så naiv?


Jag som ville ha 3 barn... 


Kix

 
ANNONS
 
Ingen bild

Sanna

20 maj 2011 23:14

Jag vet... den tanken slår mig också då och då. Och det känns ju trist. Att mitt eventuella barn inte kommer få ett - något sånär - jämngammalt syskon (min sambo har en dotter sen tidigare, men hon fyller 10 år i höst). Fast jag tänker också att jag kommer bli så glad för ett barn och jag är nöjd då. Fyller 40 i januari (och min sambo fyller 50 nästa år). Vi är för gamla för att hinna med ett barn till. Vet inte om detta var till någon tröst för dig... Troligtvis inte.

 
Tea

Tea

21 maj 2011 08:25

Ibland kommer verkligheten liksom ifatt. Kram

http://Langrean9manader.blogspot.com

 
Ingen bild

Jenny

21 maj 2011 16:28

Jag känner igen mig i dina tankar. Det är inte kul. Men å andra sidan, det finns många som, när de väl lyckats, fått flera barn inom kort, trots att de är runt 40 också. Jag håller verkligen tummarna för att du får dina tre barn. Ge inte upp! Skickar en styrkekram till dig! KRAMAR!! /Jenny

 
K

K

21 maj 2011 17:15

..och jag ville ha 4.. HA! Det där som kallas verklighet är inte alltid så jäkla bra.

http://ivantanpadej.blogg.se

 
Cecilia summerar

Cecilia summerar

21 maj 2011 23:19

Just tre barn skulle jag ha. Ganska tätt skulle det vara. Långsam var sorgen, ovänlig var frustrationen. Till den dag något annat drabbade mig rätt i fejset: "Det var just så här det skulle vara för oss" Å så jag önskar dig just detta. Men först den första spirande barnaglädjen. Kom, kom, kom!

http://www.villhabarn.se/blogg/3395

 
Ingen bild

L

24 maj 2011 15:29

Jag tror aldrig att jag kommer få mer än ett biobarn, om ens något. Jag är helt inställd på att nummer två kommer att vara adopterad. Det är plan ett. Plan två är adoptera syskon. Plan tre är två adoptioner. Typ så. Men visst är det ledsamt - så mycket slit för ivf gör att det helt OMÖJLIGT att ens tänka tanken att två barn skulle komma genom ivf, om man inte får tvillingar men det är ju också väldigt liten sannolikhet statistiskt sett. Sen längtar jag väldigt mycket efter mitt adopterade barn, så jag vet inte ens om jag skulle vilja pröva en tvåa med ivf.
Så tänker jag.
Och är också helt störd på att vi började så sent (ändå inte extremsent). Vi måste sluta vara anonyma någon gång och synas i samhället så att andra slipper göra samma misstag! (nä, jag orkar inte börja...)

Kix

24 maj 2011 21:55

Därför gillar jag Barnlängtans förening så himla mycket. De jobbbar stenhårt även för oss som inte är så "modiga" och visar oss. Men nån dag så händer det! :)

 
Cornelia

Cornelia

24 maj 2011 22:58

Vet precis hur det känns! Min längtan har alltid varit att få många barn, gärna 3! Vi va ganska nära, men nu får vi väl vara tacksamma omdet blir 1. Fler lär vi varken hinna eller ha råd att adoptera:(

http://mitthemochmintradgard.blogg.se

Kix

25 maj 2011 21:13

Ja, ni var nära på att få alla tre på en och samma gång... fy vad jobbigt det måste vara att tänka tillbaka på det. Och pengar bidrar så klart också till svårigheten att adoptera fler... :/

 
Ingen bild

L

25 maj 2011 19:07

Fast okejdå, det handlar ju om mod också. Fast jag outar ju glatt att vi ska adoptera (inte på FB kanske, men till snälla människor utan någon större urskiljning om ämnet ändå kommer på tal). Men det är lättare - det är något som sannolikt blir.
Barnlängtan är listig så, det har du rätt i!

 
Christy

Christy

27 maj 2011 14:09

Kram

http://christys.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Kix - 17 maj 2012 23:31

  Jag är ganska säker på att det här blir mitt sista inlägg i den här bloggen. Den skapar sådan ångest och jag orkar inte veta av den. Mitt sista inlägg blir således bara att uppdatera om det sista.   Han var otrogen. Jag kom på honom förra sön...

Av Kix - 4 april 2012 22:16

  Pratat med vår adoptionsutredare för att avsluta/dra tillbaka det medgivande vi har som par. Nämnde för henne att jag har tankar på ensamståendeadoption, men fick ett kallt svar om att det kan ta tid, och att det här måste läka först och det stäl...

Av Kix - 31 mars 2012 11:15

  Jag skall försöka uppbåda lite energi och skriva även till er som inte har fått något lösen.   Det är över nu. Han vill skiljas. Efter 14 års förhållande har den 6 åriga ofrivilliga barnlösheten satt sina spår. Vi säljer huset. Flyttar till v...

Av Kix - 26 mars 2012 21:34

  Det här med lösenordsskyddade inlägg var väl inte fullt så genomtänkt... ni dränker mig med mail. :)   Jag besvarar dem eftersom! Gulliga ni! Ni skriver så fint!   Kix     ...

Av Kix - 25 mars 2012 15:12

  Det är avgjort. Det blir delvis lösenordsskyddade inlägg på den här bloggen. Jag känner ju två privat som läser, dessutom har jag ju varit på flera bloggträffar. Så jag är ju inte anonym längre...   Vill ni läsa de lösenordsskyddade inlägge...

Presentation

Fråga mig

31 besvarade frågor

Mail

kix_barnlos[snabel-a]hotmail[punkt]com

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2011 >>>

Senaste inläggen

Länkar

Gästbok

Sök i bloggen

Arkiv

RSS

Följ bloggen

Följ Om ofrivillig barnlöshet och adoption med Blogkeen
Följ Om ofrivillig barnlöshet och adoption med Bloglovin'

Gillar

  

                

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se