Jag tog en liten paus från bloggandet. Tid för att tänka. Tid för att reflektera. Det är så mycket som rör om i mitt liv just nu. Mycket som berör mig känslomässigt.

Ni kanske tänker att vi nu lever som på små moln, ja, kanske tror ni det alltså. Men det gör vi inte. Vi vet inte så mycket ännu om vad som kommer att hända oss i november, OM det kommer att hända oss. Det finns så många faktorer som kan göra att det inte blir som vi hoppas. Det är faktorer som jag inte vill gå in på, men vi måste vara förberedd på att det finns risker i det vi ger oss in på. Och det är känslosamt.

Det är också lite tumult på jobbet som påverkar mig. Flera inflytelserika personer skall sluta, däribland min chef. Det är en sympatisk, prestigelös person som jag har förklarat vår situation för. Idag fick vi veta vem som blir vår nya teamchef... en kvinna som är gravid. Oooootroligt roligt!!!!!!! Märk ironin. Men så som jag känner det idag, så vill jag inte förklara vår situation för ytterligare en person på jobbet, och allra minst en gravid sådan. Det har internrekryterats ytterligare en teamchef, en kvinna som började samtidigt som mig, men som har lyckas prestera två graviditeter under tiden, hon är yngre och hon har sämre utbildning. Jaja, det är inte många egenskaper man är stolt över, och här gör sig avundsjukan påmind. Lucky me...

Kix