Direktlänk till inlägg 16 augusti 2010

Om inte Internet funnits...

Av Kix - 16 augusti 2010 21:26


Jag har inte fått någon information gratis angående ofrivillig barnlöshet. Det är ingen inom sjukvården som har berättat om hur de kommer att behandla min ofrivilliga barnlöshet, det är ingen som har sagt att det finns kuratorer som kan stödja. Ingen har förklarat att det finns olika sätt att bli förälder på, ingen som gett mig alternativen. Det är ingen som har gjort någon uppföljning. Det finns ingen som hjälpt oss på traven inom landsting eller kommun. Det förväntas att man själv tar initiativ, men framför allt, det förväntas att man läst på information på Internet. Det är tur att Internet finns, här har jag hämtat i stort sett all information.

 

Om inte Internet funnits:



  • Hade jag då förstått att det inte är rimligt att behöva vänta mer än 1 år innan man kan göra infertilitetsutredning.
  • Hade jag inte lätt kunna jämföra priser och läsa om metoder hos de olika IVF-klinikerna.
  • Hade jag då fattat att man skall ställa sig i kö hos en adoptionsförmedling, för att ”vinna” tid i kön, även fast man inte var klart med fertilitetsbehandlingar.
  • Hade jag då insett att mina mörka tankar faktiskt är helt normala, många i min situation har samma tankar.
  • Skulle jag då ha kunskap om alternativa metoder.
  • Hade jag då förstått hur en adoptionsutredning går till.
  • Hade jag då förstått att det finns tillgång till kurator om jag vill prata.
  • Skulle jag då ha förstått att det finns privata gynekologer att ta hjälp av.
  • Hade jag då förstått att mitt agerande/beteende under denna psykiska press är normalt för situationen.
  • Skulle jag inte ha känt till att det finns kromosomanalyser att göra eller andra tester för undersöka felkällor i fertiliteten.
  • Skulle jag då haft tillräckligt mycket hopp om att det finns mirakel och att det faktiskt lyckas för vissa efter många års försök.
  • Hade jag då förstått att ofrivillig barnlöshet finns runt knuten, det är vanligare än man tror.
  • Hade jag då i hjärtat blivit sååååå känslomässigt tagen av att läsa om andras adoptionsberättelser.
  • Hade jag då kunnat hävda att det går visst att sätta in två embryos än fast jag har koniserats.
  • Hade jag då trott att det inte finns någon hjälp att tillgå.

Kix

 
 
Tea

Tea

16 augusti 2010 22:37

Jag brukar också tänka på hur jag skulle ha gjort om inte internet fanns. Jag är väldigt tacksam över att det finns!

http://Www.langrean9manader.blogspot.com

Kix

16 augusti 2010 22:51

Jag med!

 
Teachgirl

Teachgirl

16 augusti 2010 23:41

Håller med. Vad gjorde man innan internet fanns?

http://varforinteviocksa.blogspot.com

Kix

17 augusti 2010 07:41

Jag minns inte... ringde runt och beställde material antar jag.

 
Lisa

Lisa

17 augusti 2010 06:45

SÅ SANT!

När vi gjorde vår infertilitetsutredning var det INGEN som ens pratade om att adoption kunde vara en väg att gå. Tur bara att vi redan pratat om det sinsemellan....

http://langtanochvantan.blogspot.com

 
ettvanligtliv

ettvanligtliv

17 augusti 2010 08:37

Håller med. Vi är lyckligt lottade som får dela en del av vår sorg med andra och se att det finns många fler som vet vad vi går igenom.

http://ettvanligtliv.bloggplatsen.se

 
Hedda

Hedda

17 augusti 2010 18:33

Bra skrivet! Ja, det är verkligen fantastiskt. Redan när jag var i barnlöshetssvängen första gången, för 10 år sedan, fanns det forum för oss som hade svårt att bli gravida. Och därifrån har det ju exploderat! Är väldigt tacksam för allt som internet har givit mig i form av vänner, kunskap, jobb och make... ;-)

http://heddasdagbok.wordpress.com

Kix

17 augusti 2010 21:33

Och maken också, se där! :)

 
Hedda

Hedda

17 augusti 2010 22:17

Yes! :-D

http://heddasdagbok.wordpress.com

 
Avlängtantilldig

Avlängtantilldig

17 augusti 2010 23:41

Ja, för mig var internet ett enormt stöd när jag fick mitt missfall - tackar min lyckliga stjärna att jag hittade in på en "barn-sida" där jag fick massor av stöd. Att kunna skriva av mig på nätet och få respons och stöd av folk i samma eller liknande situationer är ovärdeligt!

http://enmammautanbarn.blogspot.com

 
Joanna

Joanna

19 augusti 2010 10:53

Otroligt bra inlägg. Mycket tänkvärt!! Har sagt det själv flera gånger, utan blogg och forum vet jag inte vad jag hade gjort...

http://plusresan.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Kix - 17 maj 2012 23:31

  Jag är ganska säker på att det här blir mitt sista inlägg i den här bloggen. Den skapar sådan ångest och jag orkar inte veta av den. Mitt sista inlägg blir således bara att uppdatera om det sista.   Han var otrogen. Jag kom på honom förra sön...

Av Kix - 4 april 2012 22:16

  Pratat med vår adoptionsutredare för att avsluta/dra tillbaka det medgivande vi har som par. Nämnde för henne att jag har tankar på ensamståendeadoption, men fick ett kallt svar om att det kan ta tid, och att det här måste läka först och det stäl...

Av Kix - 31 mars 2012 11:15

  Jag skall försöka uppbåda lite energi och skriva även till er som inte har fått något lösen.   Det är över nu. Han vill skiljas. Efter 14 års förhållande har den 6 åriga ofrivilliga barnlösheten satt sina spår. Vi säljer huset. Flyttar till v...

Av Kix - 26 mars 2012 21:34

  Det här med lösenordsskyddade inlägg var väl inte fullt så genomtänkt... ni dränker mig med mail. :)   Jag besvarar dem eftersom! Gulliga ni! Ni skriver så fint!   Kix     ...

Av Kix - 25 mars 2012 15:12

  Det är avgjort. Det blir delvis lösenordsskyddade inlägg på den här bloggen. Jag känner ju två privat som läser, dessutom har jag ju varit på flera bloggträffar. Så jag är ju inte anonym längre...   Vill ni läsa de lösenordsskyddade inlägge...

Presentation

Fråga mig

31 besvarade frågor

Mail

kix_barnlos[snabel-a]hotmail[punkt]com

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2010 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Länkar

Gästbok

Sök i bloggen

Arkiv

RSS

Gillar

  

                

Besöksstatistik


Skapa flashcards