Status operation:

Tung operation i måndags, jobbigt uppvaknande efter sövning, illamående, magont och en jävla kateter uppstoppad i slidan. De hittade inte den rätta gången till livmodern så läkaren fick lov att använda kniven för att öppna upp kanalen. Så nu är jag skuren inombords också. Å så kommer de där negativa tankarna att detta är ju ändå bara tillfälligt, min kropp kommer att se till att denna öppning likväl läks igen såsom den har gjort tidigare. Bra med en självläknade kropp.... MEN INTE DETTA! Fick lov att stanna hemma från jobbet på tisdag pga magont och jag skulle ta bort katetern på onsdagmorgon.

Status efter operation:

Jag har fått förstoppning. Hur kan man få det när man måste vara fastande inför en operation? Den har nu varit ihärdigt och jävlats med mig sedan tisdagkväll. Jag har rejäla magknip och svårt att gå upprätt. Magen står ut som värsta 3dje månaden effekten (I wish) och gör svinont. Jag har knappt ätit sedan tisdagkväll, har dock satt i mig massor av torkade plommon och vatten, vindruvor och linfrön. Jag har stoppat upp något laxermedel i ändtarmen, flera gånger... men inget hjälper. Skall försöka röra mig mer (svårt när man har kramper dock) samt dricka mer. Men om det inte blir bättre måste jag nog ta kontakt med vårdcentralen imorgon.

Staus på datorn:

Fick virus igår..(den stackarn). Den gick inte att rädda, så eftersom jag inte varit på jobbet ännu så får jag ta det jag har hemma och installerade XP Home Edition... bara för att få den att starta igen.... Nu kan jag ju iaf kommunicera, jag är nog lätt beroende av en uppkoppling tror jag.

Fick denna kommentar igår om någon annan är intresserad. Skulle inte se så bra ut att gå ut i tidningen att vi håller på med IVF under pågående adoptionsutredning:

"Jag är reporter på Metro och letar efter ett par som ska göra en ivf och som kan tänka sig att dela med sig av detta i text och bild. Om du är intresserad eller känner någon som är det så maila gärna mig på anneli.wikstrom@metro.se så kan vi prata mer. Mvh Anneli"

Nu skall jag krya på mig. Tack för ert stöd. Å ni ser, det blev svordomar även i detta inlägg.

Kix

 

Sara

18 mars 2010 17:53

Krya på dig!

http://www.lillaunderbarn.blogg.se

 

Lisa

19 mars 2010 09:08

Krya på dig gumman!

Angående din fråga på min blogg: Vi anmälde oss som sökanden på BFA-A i augusti -06 (tror jag ;)).
Fick klartecken att börja sammanställa akten till Bolivia i slutet av oktober -07, och skickade iväg den mellandagarna -07.
Vi står inte i kö hos någon annan organisation, inte heller hos BFA-A, då vi redan har bestämt att vi bara kommer att adoptera ett barn:).
Det känns otroligt tungt att ha tagit det beslutet men vi känner att det är det bästa för oss! Vi kommer dock att bli familjehem om ett antal år...

KRAM

http://langtanochvantan.blogspot.com

 

Pi

20 mars 2010 13:25

Så jobbigt!!!! Men ändå skönt att operationen nu är över, vad har läkaren sagt om läkning och om du kommer att bli bra nu?

Krya på dig, kram!

 

pi

20 mars 2010 13:32

Tack för svaret på min fråga Kix! Det är verkligen flera saker som är annorlunda nu i utredningsförfarandet motför när vi fick vårt medgivande för ett år sedan!

 

Pi

20 mars 2010 22:05

Angående din fråga på min blogg om förlängning av medgivande:
Vi fick vårt medgivande för ett år sedan, nästan inget land godkänner att man skickar med ett så gammalt medgivande, det behöver åtminstone ha blivit uppdaterat av familjerätten. Vi som nu bara har ett år kvar av vårt medgivande kan t o m behöva få det förlängt/förnyat för att vara säkra på att ha ett giltigt medgivande den dagen vi ska åka och hämta vårt barn (om kanske ett år eller så). Många länder kräver också oavsett att man ska ha ett medgivande som är giltigt i minst sex månader framåt när man skickar in sina handlingar till landet.

Det här kanske inte är ett problem för de flesta eftersom det går att få ett förlängt medgivande, men eftersom min man fyller 43 i år (den magiska siffran i adoptionsvärlden) så kan det bli svårt för oss att få ett förlängt medgivande. Dessutom fyller ju jag 38 år i år, vilket börjar bli lite i äldsta laget med för att få riktigt små barn.

 

Tonci

22 mars 2010 08:44

Krya på dig! Jag hoppas läkningen går bra och sedan får ni börja med behandlingen!
Kram

http://vivillockshabarn.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag är ganska säker på att det här blir mitt sista inlägg i den här bloggen. Den skapar sådan ångest och jag orkar inte veta av den. Mitt sista inlägg blir således bara att uppdatera om det sista.   Han var otrogen. Jag kom på honom förra sön...

  Pratat med vår adoptionsutredare för att avsluta/dra tillbaka det medgivande vi har som par. Nämnde för henne att jag har tankar på ensamståendeadoption, men fick ett kallt svar om att det kan ta tid, och att det här måste läka först och det stäl...

  Jag skall försöka uppbåda lite energi och skriva även till er som inte har fått något lösen.   Det är över nu. Han vill skiljas. Efter 14 års förhållande har den 6 åriga ofrivilliga barnlösheten satt sina spår. Vi säljer huset. Flyttar till v...

  Det här med lösenordsskyddade inlägg var väl inte fullt så genomtänkt... ni dränker mig med mail. :)   Jag besvarar dem eftersom! Gulliga ni! Ni skriver så fint!   Kix     ...

  Det är avgjort. Det blir delvis lösenordsskyddade inlägg på den här bloggen. Jag känner ju två privat som läser, dessutom har jag ju varit på flera bloggträffar. Så jag är ju inte anonym längre...   Vill ni läsa de lösenordsskyddade inlägge...