Direktlänk till inlägg 22 januari 2010
Jag har nästan kommit så långt att jag hatar vår svenska sjukvård. Ja visst, det är bra att vi har lika/gratis sjukvård i Sverige i och med vårt Landsting. Men inte någonsin skulle ett privat bolag klara sig länge om man konstant skiter i kunden. Jag skulle aldrig återkomma till Landstinget om allt bara blir strul, men eftersom vi inte har något bättre alternativ i Sverige får man ju helt enkelt "leva" med det.
Som jag skrev i inlägget i förrgår så ringde kvinnoklinikens läkare och bad mig hämta upp medicin vid reception på kvinnoklinikens mottagning på fredag lunch. Detta var naturligtvis nödvändigt att hämta upp senast fredag då jag opereras på måndag. Så därför, det går väl att smita iväg en halvtimme på lunch och hämta ut det...
Jodå, så när jag kom till reception kl 11.30 idag så fanns det ingen information om detta. Så jag blev ombedd att sätta mig ner i väntrummet eftersom min läkare hade besök. Efter 30 minuter hade ingen kommit. Och eftersom min man behövde min bil för att åka till ett viktigt möte han hade bestämt så kände jag mig stressad. Så jag går då tillbaka till reception och där finns en skylt som säger "Lunch 11.30--12.30, vid akuta ärenden ring på klockan" (klockan var då 12). Så jag ringer på klockan. Jag kanske inte var på mitt bästa humör så jag fick väl inte det bästa bemötandet heller. Hon ber mig tala med en sköterska om att jag måste ha tag i min läkare... så jag grabbar tag någon i korridoren och jag antar att jag ställde väl till det lite för jag fick plödsligt flera sköterskor att hjälpa till. I alla fall så kommer min läkare ut och hänvisar mig till en barnmorska som tydligen heller inte hade någon aning om att jag skulle komma för att hämta ut medicin. Det slutar med att jag efter ytterligare 15 minuter får ut mina tabletter tillsammans med information. Så då fick jag köra olovligt fort därifrån, pulsen i högform och adrenalinet i kroppen för att min man skulle hinna till mötet. Jag fick gå tillbaka till jobbet efter att min man tagit över bilen och skyndade vidare. Det tog bara 25 minuter att gå visserligen, men det tog mig totalt 1h och 45 minuter att hämta ut den medicin som skulle vara klar att hämta. Och då hade jag inte fått i mig lunch heller.
Jävla Landsting.
Kix
Jag är ganska säker på att det här blir mitt sista inlägg i den här bloggen. Den skapar sådan ångest och jag orkar inte veta av den. Mitt sista inlägg blir således bara att uppdatera om det sista. Han var otrogen. Jag kom på honom förra sön...
Pratat med vår adoptionsutredare för att avsluta/dra tillbaka det medgivande vi har som par. Nämnde för henne att jag har tankar på ensamståendeadoption, men fick ett kallt svar om att det kan ta tid, och att det här måste läka först och det stäl...
Jag skall försöka uppbåda lite energi och skriva även till er som inte har fått något lösen. Det är över nu. Han vill skiljas. Efter 14 års förhållande har den 6 åriga ofrivilliga barnlösheten satt sina spår. Vi säljer huset. Flyttar till v...
Det här med lösenordsskyddade inlägg var väl inte fullt så genomtänkt... ni dränker mig med mail. :) Jag besvarar dem eftersom! Gulliga ni! Ni skriver så fint! Kix ...
Det är avgjort. Det blir delvis lösenordsskyddade inlägg på den här bloggen. Jag känner ju två privat som läser, dessutom har jag ju varit på flera bloggträffar. Så jag är ju inte anonym längre... Vill ni läsa de lösenordsskyddade inlägge...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | |||||||
4 | 5 |
6 | 7 | 8 | 9 |
10 | |||
11 | 12 | 13 |
14 | 15 | 16 |
17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 |
24 |
|||
25 | 26 |
27 |
28 |
29 | 30 |
31 |
|||
|